Att ta bort bilarna fr?n st?dernas cityk?rnor ?r bra b?de f?r inv?narna och handlarna. Det visar en ny unders?kning av Bj?rn Sax Kaijser p? Fotg?ngarnas f?rening. Unders?kningen gjordes p? uppdrag av Trafikverket.
Unders?kningen sammanst?ller erfarenheterna fr?n m?nga olika studier sedan 1970-talet i Sverige och andra l?nder. Dessutom har Bj?rn Sax Kaijser kontrollerat relevansen av studiernas resultat genom intervjuer och ett panelsamtal med experter och intressenter p? omr?det i Sverige i dag.
Unders?kningen visar bland annat att:
- Oms?ttningen ?r h?gre i butiker p? g?gator ?n i referensomr?den.
- Oms?ttningen ?kar i butiker och restauranger som ligger p? gator som konverteras till g?gator.
- Handlare ?verskattar bilisternas k?pkraft. I en unders?kning i Nederl?nderna visade det sig att g?ende och cyklister handlade oftare och d?rmed sammanlagt spenderade mer per vecka ?n vad bilister gjorde, trots att bilisterna handlade f?r st?rre summor n?r de v?l handlade.
- Skeptiska handlare blir positiva efter inf?randet av g?gator.
Unders?kningen g?r att l?sa i pdf-format h?r.
Om man ska anm?rka n?got p? unders?kningen s? ?r det v?l att delar av dataunderlaget har n?gra ?r p? nacken, ?ven om det naturligtvis ?ven finns data fr?n studier fr?n den h?r sidan av millennieskiftet.
Butikerna i centrumk?rnorna har l?nge haft det sv?rt att attrahera potentiella kunder, j?mf?rt med de externa handelscentrumen. Det b?rjade redan med bilismens genombrott p? 1950- och -60-talen och de stora utflyttningarna till villaf?rorterna.
Det kan ses som en sj?lvklarhet att de flesta antingen vill handla n?rmast hemmet eller d?r det ?r enklast p? v?gen mellan jobbet, f?rskolan, skolan, fritidsaktiviteterna och hemmet.
Undantaget ?r specialistbutiker som folk reser l?ngt f?r att bes?ka, som Stockholms Science Fiction Antikvariat.
I dag hotas b?de cityk?rnornas butiker och de externa handelscentrumen av e-handeln.
N?r det sl?r igenom i Sverige att handla mat p? n?tet kommer de stora k?pladorna l?ngs med v?garna l?ngsamt konverteras till lagerlokaler, och d? kommer butikerna och aktiviteterna runt dem ocks? sl? igen.
F?r cityk?rnorna kan det d? vara en f?rdel att finnas i bilfria zoner d?r m?nga m?nniskor r?r sig och uppt?cker s?dant som de inte alltid visste att de ville ha.
I unders?kningen konstateras ocks? en sak som kommer orsaka konflikter i Stockholm de n?rmaste ?ren. Eftersom butikerna har sv?rare att ?verleva ?r det i st?llet restaurangerna, eller det som kallas magmarknaden, som kommer ta ?ver utrymmet som de l?mnar efter sig.
Den utvecklingen har redan orsakat konflikter mellan bostadsr?tts?gare och restauranger eftersom verksamhetens natur g?r att det blir liv och r?relse p? kv?llstid i st?llet f?r p? dagtid.
Vad kan d? ?verleva i centrum?
Upplevelser som du inte kan ta del av digitalt, som restauranger, kaféer, barer och konsertlokaler.
Service som du inte kan f? digitalt, som fris?rer, sk?nhetssalonger och skr?dderier.
P? butikssidan finns det n?gra olika kategorier av butiker som kan klara sig ett tag till i den digitala konkurrensen.
Butiker som kan kombinera e-handeln med fysiska butiker. Till exempel noterade jag nyligen att man kan k?pa en cykel p? Crescents sajt men v?lja att h?mta ut cykeln i en lokal butik och samtidigt f? hj?lp med att st?lla in cykeln. Men det finns ocks? specialistbutiker som Soda Nation, som kombinerar en butik d?r de kan visa upp sig med att ocks? s?lja online.
Sedan handlar det om olika nischbutiker: de som ?nnu saknar konkurrens digitalt f?r att varan finns i f?r f? exemplar, som second hand-butiker, de d?r konsumenterna vill ha varan direkt i handen, som djuraff?rer, juvelerare eller blomsterhandlare, och de som ?r kombinationer, som antikvariaten. (Men ?ven antikvariaten blir i snabb takt digitala, tack vare Bokb?rsen, Tradera och Ebay).
En annan kategori som blivit tydligare de senaste ?ren ?r de som kombinerar fysisk service med specialistkompetens, som sportfiskebutiker och ortopedkliniker.
Om man ska vara krass skulle det vara en positiv utveckling f?r cityk?rnorna om de stora kedjorna sl?s ut av e-handeln och fastighets?garna tvingas s?nka sina hyror, vilket ?kar chansen att fler sm?butiker ?ppnar och d?rmed ?kar m?ngfalden i butiksutbudet. Eller s? blir det bara m?klare ?ver allt.
Kan upplevelseindustrin locka tillbaka folk till city? Os?kert.
Det ?r billigare att etablera lekland, VR-center, biografer och liknande i eller i n?rheten av externa k?pcenter p? samma s?tt som det ?r att etablera butiker i de omr?dena. Samma barnfamiljer som ?ker till k?pcenter f?r att handla ?lskar upplevelserna, s? de kommer inte lockas in till stan.
I unders?kningen pekas p? en l?sning f?r att ?ka antalet kunder i butikerna i cityk?rnan. Ju fler sm? l?genheter som byggs, desto fler mindre hush?ll bos?tter sig i omr?det. Hush?ll utan barn ?r en m?lgrupp som oftare handlar i n?rheten av bostaden.
F?r barnfamiljer ?r logistiken ofta mer komplicerad. Dels f?r att de oftare v?ljer att bos?tta sig utanf?r cityk?rnan eftersom de vill bo i villa, dels f?r att de har fler platser inblandade i transporterna till och fr?n hemmet en vanlig vardag.
Om man har bostaden p? plats A, jobbet p? plats B, f?rskolan p? plats C och fotbollsplanen p? plats D ?kar chansen att man handlar p? plats Y som ?r enkel att n? med sin bil, i st?llet f?r i sin n?rmaste mataff?r.
Men om staden g?r det enkelt att ta sig mellan alla platserna med cykel ?kar ?terigen chansen att man handlar i sin n?rmaste butik. Det hj?lper inte cityk?rnan men d?remot kan det hj?lpa de sm? centrum som finns utanf?r Stockholms innerstad och som inte kan konkurrera med de stora k?pladorna i dag.
Stockholm har mycket att vinna p? att bebygga m?nga av de gamla ABC-stadsdelarna mer och framf?r allt mer stadslikt ?n de ?r i dag. Tiden ?r mogen f?r flera nya Midsommarkransen i Stockholm.
Ett problem ?ven i en bilfri stadsplanering ?r att de enskilda inv?narna ?r f?r svaga i relation till fastighets?garna och handlarna. ?ven om kommunen ing?r i samverkansorganisationer som Stockholms City i Samverkan saknas lokala politiker och representanter fr?n Arkitekturskolan p? KTH, men framf?r allt organisationer som kan ta tillvara p? inv?narnas intressen, som Cykelfr?mjandet, Hyresg?stf?reningen och YIMBY.
